Pregnancy-overload


Det här med att förbereda sig. Ja, alltså hela graviditeten är ju en lång förberedelse. Inte för lång, absolut inte, utan faktiskt ganska lagom tror jag. För mig tog det väldigt lång tid att ens förstå att jag var gravid eftersom jag inte hade några symptom. När tanken väl börjat sjunka in började jag fundera över hur annorlunda livet kommer bli, på gott och ont. Sörjde lite grann över det man inte kommer kunna göra längre, och fantiserade om alla nya saker man istället kommer att hitta på, men som en familj. Det känns som en evighet sen jag var ”här” mentalt, men det är ju faktiskt bara nån månad sen. Helt otroligt är det vilken inre resa man gör som gravid, det känns som att jag skulle kunna skriva en hel bok om det för det är så häftigt! Kanske får bli ett projekt under mammaledigheten 🙂

Hur som helst så helt plötsligt börjar kroppen ändras, sakta men säkert, och bebisen blir mer konkret genom att magen växer och man känner hur det lila livet rör sig inuti. Då blir det dags att förbereda sig mer praktiskt, börja fundera på vilka grejer vi behöver köpa, hur vi ska göra med föräldrarledighet, och plötsligt kändes det också mycket viktigare hur man lever med mat sömn, träning, osv.

När det plötsligt syntes att man var gravid, när det var ”officiellt” och inte längre en hemlighet, ja då ändrades fokus ganska drastiskt skulle jag vilja säga. Självcentreringen steg med ungefär en miljon procent, haha! Det är kanske inget jag varit beredd på, men samtidigt är jag glad att vi ändå väntade så länge med att berätta så att det ”vanliga” livet kunde rulla på. Hur kul det än är att vara i centrum så är det påfrestande också, det tycker jag iallafall. Det är såklart kul att människor undrar hur man mår och vad det är för liten krabat man väntar och hur man tänker om framtiden, och även att folk delar med sig av sina upplevelser, men det kan verkligen bli too much också. Och nu, med mindre än två månader kvar till beräknat datum får jag ärligt talat tvinga mig själv till att ta en paus från mitt eget huvud ibland. Nu i helgen till exempel, har jag lovat mig själv att inte läsa nånting som har med förlossningar eller graviditet att göra. Inte på något forum, inte i någon bok, inte nånstans. Jag har tryckt in lite för mycket i mitt lilla huvud på sistone känner jag, nu måste jag ge mig tid att bearbeta och känna efter ett par dagar för att inte bli helt stressad och förvirrad. Och blanda upp med lite annat också, kanske läsa en VANLIG bok som omväxling? Lösa korsord? Rensa rabatterna på innergården? Bara göra nått som inte handlar om att förbereda sig på att föda barn och börja ett nytt liv. PAUS TACK!

Det blir nog bra det här, jag tar en dag i taget och lyssnar på magkänslan (som visserligen är något trångbodd nuförtiden). Då brukar det blir bra…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s