Ibland tar det tid att fatta


Jag har kommit på mig själv ett par gånger den här graviditeten med att ha ”glömt bort” att jag är gravid. Det kommer liksom allra längst ner på listan över sånt som rör sig i mitt huvud. Jag har återigen mått relativt bra, jag har haft mycket roligt omkring mig på jobbet under våren och jag har en 1,5 åring som såklart behöver mycket kärlek och uppmärksamhet. Att magen växer är liksom något som bara hänt utan att jag direkt reflekterat över det. Jag har inte läst några böcker om att vara gravid, planerar inte att gå på nån sorts föräldrarkurs och behöver inte köpa nånting alls faktiskt för att känna mig redo inför en ny familjemedlems ankomst. Det är verkligen en jättekontrast mot förra gången jag var gravid, och jag har väl helt enkelt  konstaterat att ”the magic is gone” när man väntar nummer två. 

Men nej. Nu de senaste dagarna har jag kommit in på både den här och den här bloggen, och påmints om att magin inte alls är borta. Den här lilla pluttan som just nu skapas inuti mig är ett precis lika stort mirakel som sin storebror och varje dag hon får spendera där inne och växa till sig och bli stark och redo för verkligheten är något vi ska vara tacksamma för. Poletten har trillat ner nu. Tack för det. 
Magen å jag på tåget hem. ❤

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s