Mycket runtomkring


Det är verkligen upp-och-ner vända världen för mig just nu. Jag omges av ett virrvarr av känslor och intryck, beslut och händelser och jag känner mig stressad och ko-lugn och grubblande och klartänkt på samma gång. Så klart handlar det om min egen lilla familj, men inte bara. Men det är som att ingenting just nu kan vara på ett sätt, allting har två tydliga sidor och inget är riktigt bra eller dåligt. Som lilla Bä. Hon är helt underbar och jag är helt förälskad i detta lilla knyte. Men hon sover nästan ingenting på dagen, blir missnöjd om hon inte får vara nära och bli buren eller vara i famnen, vill äta hela tiden och mer eller mindre låser fast mig i soffan eller åtminstone i hemmet. Frustrerande? Ja. Samtidigt som det är helt underbart och jag saknar att ha henne hos mig efter fem minuter om hon skulle somna i sin säng eller hos någon annan. Mitt lilla hjärta.

Och storebror. Han är i en så otroligt rolig ålder just nu när han pratar och funderar och tar efter en massa saker som vi vuxna gör här hemma. Och han är underbart snäll och kärleksfull mot sin lillasyster. Men inte på föris. Där har han börjat bråka en del, bitas och puttas och inte vara alls särskilt snäll mot kompisarna. En inte ovanlig reaktion för en tvååring som går igenom en stor förändring, men ändå jobbigt. För alla inblandade.

Även bland vänner och familj är det upp och ner. Barn har fötts. Körkort har tagits. Spännande resor har gjorts. Hobbies har tagits till nya nivåer. Roliga saker helt enkelt! Samtidigt som människor omkring mig har blivit sjuka, både mindre allvarligt och riktigt allvarligt. Vissa kämpar i motvind med att över huvudtaget få ihop livet. Någon vantrivs på jobbet, någon har inte ens ett jobb. Andra avslöjar en taskig människosyn vilket gör mig både ledsen och rädd.

Och för min egen del? Jag är mest trött. Trött i huvudet och i kroppen. Dränerad av en amningsälskande liten silkesapa. Dålig på att ta hand om mig själv; äter för lite och rör mig för lite. Orkar helt enkelt inte. Detta ger såklart en ond spiral av ännu mindre energi. Och så stressen. Stressen över vad man vill hinna, borde hinna, på en dag. Komma i ordning här hemma. Packa upp flyttlådor och ställa möbler till rätta. Handla, planera och laga mat. Men nu har vi några veckor till på oss att hitta lite mer rutiner och struktur på dagarna innan Love blir 15-timmars barn på föris och min vardag kommer att spenderas med två små skrot-ungar istället för en. Det ser jag fram emot med skräckblandad förtjusning… 😁❤️

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s