Lillasyster 15 veckor

Vår nyaste familjemedlem har hunnit bli tre månader och lite till, och jag tänkte spalta upp lite info om hur hon är just nu som en minnesanteckning.

  • Först och främst; namnet!?! Vi har ju velat och våndats fram och tillbaka över detta med vad lillskrotan ska heta, och trots att vi passerat deadline har vi ännu inte skickat in det där förbenade namn-pappret. Men nu har vi bestämt oss för Linnea som tilltalsnamn iallafall. Mellannamnen är dock inte helt klart… Haha, stackarn får ju en identitetskris innan hon ens är ett halvår gammal 🙂
  • Sömn: den blir när den blir helt enkelt, vi har inte hittat in i några mönster eller rutiner kring det där ännu. Ibland sover hon mycket på förmiddagen, ibland på eftermiddagen. Det beror på vad som händer runt omkring och vad vi gör. Men hon sover bra på de flesta ställen; i sin säng, i vagnen, i bilen, rakt upp och ner på hallgolvet om storebror tar för lång tid på sig att bli klar…ja hon är inte så knusslig med sånt helt enkelt. På nätterna sover hon bra, det måste vara cocoona babyns förtjänst, haha. 😉 Hon har haft ett par nätter där hon sovit i i princip hela natten (ca 8-9 h) men oftast vaknar hon en eller ett par gånger. Hon äter gärna då, men jag provar alltid med att ge nappen först och om hon accepterar det och somnar om så är jag tacksam. Jag tror nog att hon kommer vänja sig av med att äta på natten ganska snart. Det hade varit skönt…
  • Mat: det är helamning som gäller och det funkar bra. Vid nästa BVC besök ska vi prata om matintroduktion, men helt ärligt så känns det ganska långt borta. Jag känner ingen alls stress med det och kommer nog ta det betydligt lugnare än vad vi gjorde med Love, då blev det nån sorts osäker mat-hets eftersom ”alla andra” började med smakportioner vid fyra månader. Men funkar amningen (och flaska vid behov) så är det ju ingen brådska, framförallt gluten vill jag vänta så länge som möjligt med. Jag tror på det här med ”desto mindre och desto senare desto bättre” när det kommer till den saken.
  • Storlek: på tremånaderskontrollen vägde hon in på lite drygt 6000 g, och mätte 61 cm i strumplästen. Ingen pyttetjej alltså, men nog ganska normalt. I kläder har hon oftast strl 62 eller 68, men det känns som att jag rensar ut kläder ur hennes garderob var och varannan vecka. Swooosh säger det!
  • Humör: det är en tjej som är lugn och glad till 90%, och så kan hon såklart bli lite gnällig och rentav arg ibland också. Mest om hon är trött, det här med hunger blir hon mer stirrig av men hon gråter sällan för att hon är hungrig.
  • Sysselsättning: just nu är det mycket tuggande på händerna, och hon varvar mellan att försöka få in en hel knytnäve i munnen och att sticka fingrarna så långt bak i halsen att hon klöks. Innovativt. Hon har också börjat ”snacka” en massa och skiner upp som en sol om man besvarar ljuden med liknande läten. Så himla göllit asså!
  • Övrigt: Håret har fått stanna kvar på huvudet, även om det blivit betydligt ljusare och nog lite mer åt det röda hållet. När det är blött är det jättelockigt, men så fort det torkar övergår det till en rak, tantig hockeyfrilla á la Mc Gyver. Lite charmigt det med kan jag tycka…

mitt lilla gullefjun ❤

Snölek och syskonkärlek

Så kom snön! Och solen! Och trots att det varit kallt idag så värmde de där ljuvliga strålarna precis tillräckligt för att en tur till lekplatsen skulle kännas helt okej. Det var inte riktigt tillräckligt med snö för att leta upp nån pulkabacke, men Love har inte riktigt fattat den grejen ännu heller så det gjorde inte honom så mycket.

DSC_0062DSC_0078DSC_0090DSC_0094DSC_0099

Idag var vår första vardag efter jul och nyår, Love skulle egentligen varit på föris idag men han är ganska hostig och snorig och dessutom helt slut efter alla intryck och människor vi träffat de senaste dagarna så han får vara hemma med mig och lillasyster denna veckan. Även om det är tålamodsprövande ibland så tycker jag ändå att tvåbarnschocken lagt sig nu och vi har oftast himla mysigt ihop jag och barnen. Dessutom är Love otroligt kärleksfull mot sin syster och det märks att han tycker om att ha henne nära. Han går fram och pussar och kramar på henne flera gånger om dagen, härmar alla ljud hon gör, försöker ge henne leksaker som han tycker hon ska ha, och ger henne nappen och försöker trösta så som han sett att jag gör om hon är ledsen. Han vill gärna ha henne bredvid sig när han sitter och myser i soffan och ser på tv, och när hon sitter i babysittern i köket när vi äter vill han att hon sitter så att de kan se varann. Man blir varm i hjärtat av att se dem tillsammans, och även om jag vet att de så klart kommer bråka en massa också framöver, så är jag så glatt överraskad över hur bra det har gått hittills och hur snäll Love varit mot sin syster. De fåtalet gånger han har varit medvetet dum mot henne och slagit eller bitit henne till exempel, då har det tydligt varit för att straffa oss vuxna och få vår uppmärksamhet.

Jag ser verkligen fram emot att se mina två hjärtegryn växa upp tillsammans och hoppas att de kommer bli bästa vänner på ett sätt som bara syskon kan ❤

Bra dag med avslutande skit-kväll

Så har vi överlevt ännu en dag! Nej, riktigt så dramatiskt har det väl inte varit idag, men det händer ju betydligt mer i hemmet när man är två barn och två vuxna mer än vanligt. Men vi har haft en jättemysig dag faktisk, som kan sammanfattas så här ungefär;

– alla sov gott i natt och inte ens barnen vaknade innan halv åtta (ja förutom den ammande lilla skrotungen då förstås)

förmiddagen ägnades åt lek och bus i det nyskapade lekrummet i källaren. Bland annat snackar vi tågbanebygge modell större 😉

– efter lunch åkte vi till Lund och besökte Kulturen i Lund, ett museum som vi inte varit på förr och som hade en lekutställnimg om Emil i Lönnenerga. Det var tyvärr hysteriskt kallt ute och Kulturen är till stor del ett friluftsmuseeum. Emil utställningen var ju såklart inne, men där var istället hysteriskt mycket folk.  Men alltså, skånsk vinter är verkligen horribel. De isiga vindarna går genom märg och ben.  

Love och Matteo lagar mat i Emils kök 

vi åkte hem och fikade istället, umgicks, lagade middag, åt, nattade barn (enbart sånger om bananer godtogs ikväll 😳) och hade sen spelkväll som vi brukar ha när vi ses. Mysigt!


– myset fick dock ett abrupt slut när ettåringen vaknade och skrek i panik. Det gick dock ganska snabbt att konstatera förstoppning, och efter lite husmorsknep gick det bättre.

Nu är jag ap-trött. Gonatt!

Sova där och sova här

Resorna och besöken avlöser varann såhär i ledighetstider. Över nyår var vi i Domsten och sov över hos fina vänner, igår när vi kom hem var vi ganska sega och orkade typ bara med att laga tacos och se agnetas nyårskarameller. Sen blev det sängen. Men eftersom vi väntade helgbesök så fick vi ta och röja lite på hemmaplan idag istället innan kusin med familj dök upp framåt eftermiddagen. Vi var riktigt effektiva minsann och jag städade av hela huset medan mannen röjde i källaren.

Men nu har vi som sagt besök så nu är det social life på agendan till 100%. Väldigt spännande att ha en hel familj på besök och för första gången få inse husets för-och nackdelar ur ett gäst-perspektiv. Än så länge har det mesta gått över förväntan får jag nog ändå säga. Att ha fyra barn i huset som alla är yngre än fyra år bäddar för en del konflikter och högljuddhet men det är man ju ganska beredd på ändå. Får väl se hur det går i morgon när vi ska lämna hemmet 😉

365 blanka dagar

Första dagen på det nya året. Ett år som verkligen ligger helt blankt framför mig. För exakt ett år sedan hade jag ingen aning om att jag under 2015 skulle gå igenom ännu en graviditet och förlossning, sälja vår älskade vind och köpa hus istället, och dessutom bli av med mina arbetsuppgifter till följd av en omorganisering och nu vara på jakt efter nytt jobb. Ganska stora, omvälvande händelser som jag då inte ens anade att jag hade framför mig. Så vad kommer 2016 att bjuda på måntro? Jag ser fram emot detta nya år med skräckblandad förtjusning. Det finns nog ungefär lika många orosmoln som pirriga förväntanskänslor inför 2016, men nån form av optimistisk nystartskänsla är det ändå som har övertaget. Som tur är.

2015 var verkligen livsomvälvande. Jag önskar mig lite mer stabilitet och riktning i detta nya år, för man blir ganska trött av att hantera såna här stora saker. Och när jag ändå är inne på ämnet så kan jag ju tillägga att en och annan natts ostörd sömn det här året hade inte heller suttit helt fel…

Den som lever får se.


My best of 2015 enligt instagram

Far och son är nyårsfina, lika som bär på alla sätt och vis ❤️


Mina två sötkorvar i natt efter tolvslaget. Duracellkaninen fick typ tvångsslvas vid ett. Han har varit lite lätt labil idag kan man ju säga… 😉

 

Jobbar på julfeelingen

Förra veckan sa poff-pang-bom så var den över. Halleda vad tiden fullkomligt rusar fram just nu känns det som. Det är så mycket jag vill göra, och så hinner/orkar man bara med en bråkdel av allt.

Men förra veckan gjorde jag mitt bästa för att komma i lite mer julstämning efter misären veckan före. Så vi inledde starkt med ett besök på Vellingeblomman jag och kidsen, och vilket ställe alltså! Som ett Ullared med jul-tema tror jag bäst man beskriver det. Det var gigantiskt och där fanns allt julpynt man kan tänka sig och lite till, plus en massa olika tomtelandskap i olika storlek, och inte att förglömma en stor julkrubba med riktiga åsnor (!). Jag tog inte ett enda kort eftersom jag var där själv med barnen och jag kan ju säga som så att alla tomtar och prydnadssaker var INTE gjorda av tyg eller plast, så min stressnivå var ganska maxad i perioder. Men det var ändå kul och verkligen att rekommendera som utflykt. Vi åt lunch i cafeet också och det var bra.

Sen på tisdagen var Loves farmor här och vi bakade lussekatter lite snabbt och lätt. Himla mysigt, och Love behövde ingen middag den kvällen om man säger så… 😉

Vi har också hunnit städa av och pynta lite mer i veckan, bland annat så var Erkan iväg och köpte gran som vi sen pyntade i helgen. Eller ”mojot” som Love kallade den… Och i lördags var jag återigen själv med kidsen så då gjorde vi en tur till Scouternas julmarknad på en gård här i närheten. Himla mysigt och alldeles lagom stort för en tvååring. Det fanns traktorsafari, kaniner man kunde klappa och gratis pepparkakor. Succé helt enkelt.

Vidare så har jag tillslut blivit färdig att beställa julkort, och att ta fina bilder på barnen att ha på julkorten. Såhär gick den fotograferingen ungefär:

Jodåsåatte det var himla smidigt! Love är ju van fotomodell och sådär, och det märktes ju tydligt! 🙂

Men nu är det måndag igen och jag och lillan har roat oss själv hemma hela dagen. Fått upp ett par gardiner, grejat med lite julblommor, och givetvis jobbat vidare med the never ending tvättberg. Har precis hämtat hem lilleman som leker vid sitt tåg-bord som vi precis tagit ner från vinden och han snackar och snackar och snackar om/med dessa tåg så att det ibland låter som att det är tre ungar i vardagsrummet 🙂 Själv ska jag passa på att njuta av en kaffe framför brasan i fem minuter medan alla är nöjda och glada runtomkring. Det är nämligen ganska sällsynt så det gäller att ta sin chans!

 

10 veckor!

Idag är det tio veckor sen vår lilla stjärna gjorde entre, och det märks att hon inte är ett litet ”spädis-paket” längre. Det är en liten tjej som tydligt upptäcker världen mer och mer för varje dag, och det ÄR verkligen ett privilegium att få följa den resan och se hur hon utvecklas dag för dag. Jag tycker nästan att det blir mer tydligt nu med andra barnet eftersom man inte har fullt fokus på henne på samma sätt som med storebror. Nu kan man mer inse att ”sådär gjorde hon inte förra veckan” eller ”det där kunde hon inte för några dagar sedan” eftersom man inte spenderar all tid med att betrakta denna lilla varelse så att man inte riktigt ser vad som händer när.

    
Hon har fått bättre koll på vad som är natt och dag, dvs hon sover mycket mer på nätterna och vaknar ofta bara 1-2 ggr för mat och så är hon då istället mer vaken och pigg och aktiv under dagarna. ”Leker” gärna i babygymmet eller med mobilen över sängen eller i vagnen. Gillar att spana på brorsan när han härjar runt och leker, även om hon ibland blir helt utmattad av det och somnar hipp som happ.


  
Det är en bebis modell större jämfört med storebror, och hon ligger ett snäpp över ”normalkurvan” vad det gäller vikt och längd. Sist vi var på bvc för två veckor sen tror jag, så vägde hon ca 5,5 kg och var nästan 60 cm lång. Det är alltså strl 62 som gäller i kläder och det hade Love när han var 4 månader… Hon har fått behålla allt hår hon hade när hon föddes, men det har blivit betydligt ljusare och nästan lite rödlätt. Ska bli spännande att se var det slutar! 🙂

Det är oftast en nöjd och glad tjej och när hon inte är nöjd så är hon ganska enkel att läsa av och förstå vad hon vill ha och behöver. Hon har fått ta del av brorsans dagisbaciller lite grann och varit snorig på nätterna då och då, och även fått en släng av ögoninflammation som inte är helt bra ännu. Men inget allvarligare än så länge. Jag var lite orolig nu när magsjukan slog till, men som jag förstår det så bildade jag antikroppar när jag blev sjuk som hon fått i sig genom amningen och som då skyddar henne. Håller tummarna för att det är så det funkar…

Stolt storebror som gärna hjälper till när syrran tappat nappen…